Hej Linn,
För det första så tror jag att vår olika syn på det här grundar sig i hur vi definierar och hur vi värdesätter ordet "vi" och "vår befolkning". Ordet "vi" kanske inte betyder exakt samma sak för oss. För mig så betyder "vi" inte dem som är födda i Sverige eller på andra sätt är svenska medborgare. För mig så betyder "vi" alla de människor som finns i världen. Här tror jag att du, och många andra, suckar och tänker att jag är naiv som fan. Att det är en klyscha och att jag är riktigt jävla pk. Må så vara. För mig är inte "vi" något enhetligt och något som jag kan definiera inom Sveriges gränser. För mig är det självklart att vi ska hjälpa alla de människor som är på flykt. Vi lever i en värld som är fucking fruktansvärd och det kommer att bli värre. Sorry. Vi har redan fuckat upp klimatet och människor kommer att tvingas flytta. Världen brinner. Jag tycker att det är naivt att tänka att det viktigaste som finns är att värna om "vår eget" folk när världen står i lågor och folk försvinner i havet. Jag har ingen nations-stolthet som innefattar svenska flaggan, röda stugor, folkvisor eller gröna ängar. Min nations-stolthet handlar om att inte ha någon.
Argumentet att de flyktingar som nu söker sig till Europa inte enbart är krigsflyktingar utan också människor som flyr för våra skattepengars skull... ja, jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag vill hellre ställa några motfrågor: Hur kan du ställa en sådan fråga när du själv ser vad som händer runt medelhavet? Tror du inte att Aylans pappa har lite större problem än sin tandhygien? Jag tror att gratis tandhygien är hans minsta issue just nu. OCH OM man nu fått alla tänder utslagna, är man inte då värd gratis tandvård? Hur tänker man när man skriver så, jag förstår faktiskt inte det? Och så en till: Vad spelar det för roll? Vilken anledning är god nog för att söka sig till ett annat land? Vi har råd att ta emot fler människor i nöd. Och vi måste.
Tror du verkligen att de som flyr sina länder kommer hit för våra bidrag och skattepengar? Allvarligt? Dessa flyktingar vill egentligen inte fly sina länder. De har växt upp där. De har älskat där. Hatat där. De har all sin släkt där. Sin historia. Många vill tillbaka. Men de kan inte det. Vet du varför? För att de är rädda att deras döttrar ska säljas som sexslavar, att deras pappor ska radas upp och få k-pistar riktade mot deras huvuden. Att någon ska bränna upp deras hem. Döda deras grannar. Jag tänker att du kanske borde prata med några flyktingar eller nyanläda svenskar där du bor? Lyssna på deras historier och försöka möta dem. För de kan ju berätta själva. Kanske kan du förstå dem bättre då? Istället för att prata över deras huvuden och anta saker som du egentligen inte vet något om? Ja, egentligen borde du göra det istället för att skriva till mig och jag borde egentligen inte svara, för jag har heller ingen erfarenhet av flykt.
Vi kommer kanske aldrig mötas. Du och jag, Linn. Men snälla, jag ber dig bara tänka över vad du skriver och försöka tänka bortom "vi:et" och snälla, SLUTA LÄSA AVPIXLAT.
Kram.