Det här med att plocka blommor. Det är ju en fantastisk sysselsättning. Bryta av en liten klorofyllfull kvist och stoppa dem sammen med andra kvistar. Tillsammans blir de små grenarna en fantastisk blombukett. Starka tillsammans. Så som bli blir när vi bryter oss fria och makar ihop oss i ett knippe. (Gudars, vilket dravel. Ungefär som när han i filmen Tillsammans står och kokar gröt och för en monolog om havregryn som när de hettas upp blir blöta och degiga och sammankopplas. Fint.)
Såhär glader är jag över världens blomster:
