Det här med vuxenpoäng alltså. Det är ett lite uttjatat och förlegat uttryck kanske. Och jag
tänker att "vem sjutton vill vara vuxen?" En lagom dos av vuxenhet är såklart bra. Det vill
man ju ha. Och med det en lagom dos av barnslighet. En sorts gyllene medelväg. Lagom.
Som att ha sitt eget städskåp. Dammsugaren och mattpiskaren får stå för vuxenheten.
Det prickiga påskägget på översta hyllan får stå för barnsligheten. Och förklädena får
vara den gyllene medelvägen. Vuxna i sitt slag, men väldigt barnsliga och härliga i sina
färger.
Och så är ju mattpiskan gul.